Hemfärden påbörjas i Numansdorp den 28 maj 2023

När jag skriver detta har jag varit på väg en vecka genom Hollands kanaler. Vilken härlig känsla nu att ha påbörjat sommarens båtäventyr, som förhoppningsvis skall ta mig ända hem till Stockholm, sju år efter att jag gav mig iväg från min båtplats på Göta Segelklubb på Långholmen, den 25 maj 2016.

Det har varit många vedermödor från ankomsten till Port-Saint-Louis förra sommaren till idag. Först och främst att få allt det som krånglat med båten under sommaren åtgärdat – toan, generatorremmen, landströmmen etc. Det blev åtskilliga mejl och telefonsamtal till Frankrike och dessutom en veckas resa för mig ner till Port-Saint-Louis i oktober för att träffa avtal med mina mekaniker och göra en sjösättning för att kunna tömma toatanken, vars pump nu var lagad. 

När jag kom hem från Port-Saint-Louis i juli var jag verkligen utmattad av det stora stresspåslaget under sommaren båtfärd. Det tog en månad för mig att återhämta mig. Mina generösa och omtänksamma barn bestämde sig därför för att bekosta en landtransport av båten till nästa sommar så att hemfärden skulle bli lättare. Bekvämast hade varit att transportera båten till Travemûnde för segling hela vägen hem. Jag var dock sugen på att få gå på Nederländernas kanaler på hemvägen och efter att ha konfererat med folk på Medelhavsseglarna bestämde jag mig för att börja nästa års färd från Numansdorp i södra Holland, där det finns ett bra varv och en bra marina och varifrån man kan gå den s k “Stående-Mast-Rutten” genom Nederländerna. Jag räknade ut en rutt och ett två månaders tidsschema och bjöd in släkt och vänner att teckna sig för gastveckor och anmälningarna började strömma in direkt.

I mitten av maj åkte jag ner till Numansdorp för att ta emot båten, som transporterats på lastbil. Där togs den hand på varvet, där jag hade beställt en lista på kompletterande arbeten. Det blev mer än jag hade räknat med, bl a  eftersom den generator som jag köpt nu i Sverige förra året hade rostat igen (!). Med de reparationer som gjorts i Port Saint Louis har det kostat mig 85 000 kr och med de ca 100 000 kr det kostade efter vattenskadan i Grekland hade det nästan räckt till en ny båt. Men idag känns det ändå gott att ha gjort det, när jag nu är på väg igen i min kära gamla Joy, skamfilad men trivsam och nu förhoppningsvis fullt funktionsduglig igen. 

På pingstafton, den 27 maj, anlände så mina första gastar till Numansdorp, en åldersdigen samling med min 97-åriga (!!) syster Birgit, hennes väninna Ann, som är hängiven kanalfarare (båda var med också under kanalfärderna genom Europa 2016 och 2017) och min vän Anders, som varit med de flesta år. De installerade sig, jag bjöd på en god fisksoppa och allt var klart för avfärd nästa dag.

Mina tre första gastar