Vidare till Karlshamn, min barndoms stad

Vi avnjöt Visby under en vilodag med en promenad längs stranden och ringmuren och genom den medeltida stadskärnan –  vilken pärla till stad! Jörn tog katamaranen tillbaks till Nynäshamn och dagen därpå gav Lennart och jag oss iväg med sikte på Utklippan utanför Karlskrona, en försvarlig sträcka på 140 sjömil, som då förstås innebar nattsegling. Vi gick in i Klintehamn för att fylla på dieseltanken och passerade sedan båda Karlsöarna så nära det gick utan att överträda fågelskyddsområdet och fick skåda tusentals sillgrisslor och torrmular på klipporna och i vattnet – vilket märkligt härligt skådespel! Nordvinden var ganska svag under dan men på kvällen tilltog den igen och det blev en fin nattsegling då molntäcket började bryta upp. På min vakt fick jag därför chans att stjärnskåda och jag kunde identifiera både Jupiter, Mars (så stor och röd den är just nu!) och Saturnus – en riktig högtidsstund vid rodret. På dagen blev det strålande sol och stark nordostvind och vid 15-tiden kunde vi ta oss in i Utklippans gästhamn, där vi var helt ensamma med alla måsar, alkor, gäss, skrakar och svalor. 16 timmar hade det tagit att avverka de 142 sjömilen från Visby och vi kunde nöjda sova ut.

IMG_1573

Joy som ensam båt i Utklippans gästhamn

Dagen därpå, som var dag 6 efter avfärden från Stockholm, blev det så en ny härlig segling i sol och susande slör de 30 sjömilen på öppet hav till Karlshamn, staden där jag föddes för 77 år sedan, växte upp i och bodde i tills jag tog studenten 1957. Det kändes roligt att visa Lennart min gamla hemstad och ta en öl på uteserveringen på Drottninggatan där jag bodde som barn. Det är alltid lite vemodigt att återvända hit och påminnas om denna uppväxt, som var en så märklig blandning av himmel och helvete (som jag just har skrivit en lång berättelse om, “Min barndom”). Nu har jag dock kunnat lägga det bakom mig och glädjas åt att livet under senare år har blivit så gott. Här stannar vi nu en dag extra för att få tid att hälsa på min älskade syster Margareta och hennes barn Mårten och Anna på Boksätra, den vackra gården öster om Karlshamn.

image

Kaptenen i sin barndomsstad Karlshamn framför spritfabriken, som morfar  byggde 1884

Our luck with the wind just continued with good tailwind. In two days and a night we made 140 nM to the small island of Utklippan in the province of Blekinge on the southern coast of Sweden.  The night sailing east of the big island of Öland was great with good wind and partly clear sky with stars and planets. Watch out for March, it is very strong and red right now! From Utklippan we had another great sailing with strong tailwind to the little town of Karlshamn, where I grew up and where we will stay a day to visit my beloved sister Margareta, who lives in an old farmhouse east of Karlshamn. It is close to the Guös värdshus, where Joyce and I had our wedding three years ago. 

Avfärd och första etappen – till Visby

IMG_1567Kl. 9 den 25 maj 2016 var det då äntligen dags för avfärd. Det var bråda bråda sista dagar med installation av ny toa, solcellspanel, ny Windex (efter styvt arbete uppe i mastkranen) och förstås packa, stuva, packa, stuva… For som en skottspole på min cykel mellan bostaden på Reimersholme och min nya båtplats på Långholmen, tack och lov till Göta Segelsällskap för den.

På bilden ovan står jag i min röda anorak tillsammans med Lennart, en ny seglarkompis som skall följa med till Travemünde, och det är precis minuterna före avfärd.( Bilden är tagen av min fru Joyce, som bestämt sig för att avstå från den långa seglingen ner till Travemünde och ansluta där tillsammans med mitt äldsta barnbarn, Johan, min trognaste gast). Vinden hade nyligen, helt enligt prognosen, vänt till frisk nordlig, idealisk för den planerade första etappen till Visby. Vi gick via Södertälje ut till Torö, där gamle vännen Jörn har sommarställe och bjöd på en läcker indisk middag. Jörn skulle nu ansluta och följa med till Visby. Vi övervägde att  nattsegla till Gotland för att använda den goda vinden men bestämde oss till slut för att nöja oss med att på kvällen gå till Österhamnen vid Landsort för avfärd vid soluppgången. Efter en härlig kvällssegling till Landsort och några timmars sömn vaknade vi upp till en molnfri himmel och fortsatt frisk N-NV-vind. Med avförd 4:30 fick vi en strålande slörsegling mot Visby. Mot eftermiddagen mojnade vinden och vi fick ta till motorn de sista två timmarna och kunde lägga segla in i Visby gästhamn efter nästan exakt 12 timmar.

Vilken härlig känsla att äntligen vara på väg! Och med en flygande start dessutom, ca 120 sjömil på två dagar! Med båten i fullgott skick och alla nya installationer (kylaggregat, värmare, solsellspanel och toa) välfungerande. Och inte minst med gott samarbete och trevlig och givande samvaro med gastarna Lennart och Jörn. Jag vet förstås att problemen kommer men en god start som denna är ovärderlig. IMG_1569Lennart and Jörn

On May 25th the takeoff took place as planned. A new friend, Lennart, has signed up as my mate all the way to Travemünde. He is an experienced sailor so I have the best help and company. Joyce has decided to skip the sailing to join me in Travemünde together with my oldest grandson, Johan, who has long been my first mate onboard. We were extremely lucky with weather and wind so in two days we made it all the way to Visby on the island of Gotland in the middle of the Baltic. My old friend Jörn also followed us part of the way. A lucky, flying start of the trip as we made 120 nM (=nautical miles) in two days.

Äntligen på väg mot Medelhavet…

Joy vid sin brygga på Långholmen

Joy, min Comfort 32, vid sin brygga på Långholmen, Stockholm

Sedan jag i 20-årsåldern läste Göran Schildts böcker om hans seglingar ner till och runt Medelhavet har det varit min dröm att göra detsamma. Och nu, när jag just fyllt 77 skall det bli av! Åtminstone skall jag göra ett ärligt försök. Det tog sin lilla tid – började segla på allvar först i 40-årsåldern, köpte min första segelbåt, Maxi 77:an Ellinor, när jag var 47 och bytte inte upp mig till en större och bekvämare båt, min Comfort 32:a Joy, förrän jag fyllt 71. Drömmen om Medelhavet hade jag hela tiden kvar men har fått vänta tills min nygamla fru Joyce från Kalifornien blivit varm i båtkläderna, tills den gamla Volvo Pentan (MD 11 C) havererat och blivit utbytt mot en nygammal och tills vi också övat en del slussningar i Göta Kanal.

Men nu är vi på gång. Denna sommar går vi från hemmahamnen hos Göta Segelsällskap på Långholmen, Stockholm, ner till Lübeck, tar där floder och kanaler genom Tyskland, Holland, Belgien och Frankrike ner till Paris och därifrån till vinterhamn, troligen i Toul i östra Frankrike. Rutten är utlagd vecka för vecka och gastar inbokade. Just nu pågår en intensiv rustning för att bli färdiga till utsatt avresedag, den 25 maj. Nytt kylaggregat är installerat, en ny solpanel och en ny toa är på gång, utrustning kompletteras och trimmas…

To my non-Swedish friends:

The picture shows my sailboat Joy at its dock at Langholmen, Stockholm, close to where my wife Joyce and I live half of the year. It is being prepared for a big adventure, to realize a dream I have had for 50 years or more, to go through the rivers and canals of Europe down to the Mediterranean. This year will be part one, starting May 25th, sailing down to Travemünde, Germany, going  through Germany, Holland, Belgium och France , through Paris and then to Toul, a marina near Nancy in eastern France, where we in the middle of August will leave the boat during the winter while we go home to Stockholm and later Palo Alto, California. Lots of preparations has been going on during many years and of course most intensely this spring. And soon all is ready, the adventure can start…